Portfolio som pedagogisk metod

Vad är portfolio och portfoliometodik

Portfoliometodiken startades i mitten av 1960 talet i USA. Det är således en relativ ny metodik. I och med vår senaste läroplan (Lgr 11) känns portfolio högst aktuell i dagens skola. Den nya läroplanen är tydlig med att det är skolans roll att stödja eleverna så att de tar större ansvar för sina studier samt att de utvecklar sin förmåga att bedöma sina resultat.

Portfolio är ett led i formativ bedömning. Det handlar om att få en bedömning för lärande inte av lärandet. Med detta menas att portfolio står på samma grunder som den övriga formativa bedömningen nämligen att metodiken strävar efter att feedbacken som ges ska vara förbättringsorienterad, att eleverna ska bli delaktiga i bedömningsprocessen och att läraren ska få stöd i att utveckla undervisningen. Eleverna ska genom sin portfolio få möjlighet att se sin egen utveckling och att få ett positivt förhållningssätt till sig själv som lärande individ.

Viktigt när det gäller portfolio (och allt lärande inom skolan enligt mig) är att det är viktigt att klargöra syftet för sig själv som lärare och för eleverna men också för föräldrar så dessa kan stödja sitt barn i hanns eller hennes kunskapsutveckling.

Portfolio kan se ut på lite olika sätt. Den kan vara upplagd efter ämnen eller efter förmågor men oavsett hur den är utformad är syftet att ge en metodik för lärande, bedömning och kommunikation kring lärandet.

Hur kan vi använda portfolio där jag arbetar?

Just nu arbetar vi mycket med bedömning och värdering min skola. Vi vill komma bort från den traditionella summativa bedömningen och istället få in formativ bedömning som göra eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande. Här skulle portfoliometodiken passa in bra. En viktig del av porgtfoliometodiken handlar om att elverna ska lära sig använda olika värderingsmetoder såsom självvärdering och kamratbedömning för att göra bedömningen mer förståligt. I kollegiet har endel lärare börjat med kamratbedömning och liknande men nu är det kanske dags att vi gör en gemensam insatts för att utveckla denna bedömningsmetoden.

Roger Ellmin pratar i sin föreläsning om hur viktigt det är att eleverna lär sig sätta ord på sitt eget lärande genom målformulering, genomförande och bedömning. Detta kan jag som lärare bli bättre på att hjälpa eleverna med. Det är viktigt att skolan ger eleverna tid för eftertanke och reflektion.

Att förmedla vad man lärt sig

Innan jul kom min rektor till mig och undrade om jag kunde berätta lite för mina kollegor om vad jag lärt mig på min kurs i pedagogisk dokumentation. Vi ska ha en studiedag i februari och då tyckte han att de vore bra om jag kunde förmedla min nyvunna kunskap. Helst skulle jag ordna något konkret, kanske en workshop men det viktiga var att kollegorna får en insikt i pedagogisk dokumentation och hur vi skulle kunna använda oss av det på vår arbetsplats.

Inte ett helt enkelt uppdrag känner jag. Vilken ingång ska man ha? Lättast vore att lägga krutet på att visa olika verktyg man kan använda sig av vid dokumentationen men det tycker jag inte ger en bild av vad pedagogisk dokumentation är. Det svårast är nog att förmedla att den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att se på den pedagogiska processen och att tillsammans med eleverna reflektera över vad vi gör och att vi sedan använder oss av det när vi planerar det fortsatta arbetet. Det är viktigt att förmedla till kollegorna att pedagogisk dokumentation inte ska ses som en extra arbetsuppgift som måste utföras utan att det är ett, av många sätt, att följa upp, utvärdera och förändra sitt arbetet. Att den pedagogisk dokumentationen handlar mycket om förhållningssätt mot eleverna, att deras tankar tas till vara. Det handlar om att fånga elevers intresse och spinna vidare på det. Genom dokumentationen kan man synliggöra sådant man inte annars ser i sitt arbete och på så sätt vidareutveckla sin undervisning. Men hur i all världen kokar jag ner detta till en workshop?

Tur att det är ett tag kvar till februari.