Portfolio som pedagogisk metod

Vad är portfolio och portfoliometodik

Portfoliometodiken startades i mitten av 1960 talet i USA. Det är således en relativ ny metodik. I och med vår senaste läroplan (Lgr 11) känns portfolio högst aktuell i dagens skola. Den nya läroplanen är tydlig med att det är skolans roll att stödja eleverna så att de tar större ansvar för sina studier samt att de utvecklar sin förmåga att bedöma sina resultat.

Portfolio är ett led i formativ bedömning. Det handlar om att få en bedömning för lärande inte av lärandet. Med detta menas att portfolio står på samma grunder som den övriga formativa bedömningen nämligen att metodiken strävar efter att feedbacken som ges ska vara förbättringsorienterad, att eleverna ska bli delaktiga i bedömningsprocessen och att läraren ska få stöd i att utveckla undervisningen. Eleverna ska genom sin portfolio få möjlighet att se sin egen utveckling och att få ett positivt förhållningssätt till sig själv som lärande individ.

Viktigt när det gäller portfolio (och allt lärande inom skolan enligt mig) är att det är viktigt att klargöra syftet för sig själv som lärare och för eleverna men också för föräldrar så dessa kan stödja sitt barn i hanns eller hennes kunskapsutveckling.

Portfolio kan se ut på lite olika sätt. Den kan vara upplagd efter ämnen eller efter förmågor men oavsett hur den är utformad är syftet att ge en metodik för lärande, bedömning och kommunikation kring lärandet.

Hur kan vi använda portfolio där jag arbetar?

Just nu arbetar vi mycket med bedömning och värdering min skola. Vi vill komma bort från den traditionella summativa bedömningen och istället få in formativ bedömning som göra eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande. Här skulle portfoliometodiken passa in bra. En viktig del av porgtfoliometodiken handlar om att elverna ska lära sig använda olika värderingsmetoder såsom självvärdering och kamratbedömning för att göra bedömningen mer förståligt. I kollegiet har endel lärare börjat med kamratbedömning och liknande men nu är det kanske dags att vi gör en gemensam insatts för att utveckla denna bedömningsmetoden.

Roger Ellmin pratar i sin föreläsning om hur viktigt det är att eleverna lär sig sätta ord på sitt eget lärande genom målformulering, genomförande och bedömning. Detta kan jag som lärare bli bättre på att hjälpa eleverna med. Det är viktigt att skolan ger eleverna tid för eftertanke och reflektion.

Att förmedla vad man lärt sig

Innan jul kom min rektor till mig och undrade om jag kunde berätta lite för mina kollegor om vad jag lärt mig på min kurs i pedagogisk dokumentation. Vi ska ha en studiedag i februari och då tyckte han att de vore bra om jag kunde förmedla min nyvunna kunskap. Helst skulle jag ordna något konkret, kanske en workshop men det viktiga var att kollegorna får en insikt i pedagogisk dokumentation och hur vi skulle kunna använda oss av det på vår arbetsplats.

Inte ett helt enkelt uppdrag känner jag. Vilken ingång ska man ha? Lättast vore att lägga krutet på att visa olika verktyg man kan använda sig av vid dokumentationen men det tycker jag inte ger en bild av vad pedagogisk dokumentation är. Det svårast är nog att förmedla att den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att se på den pedagogiska processen och att tillsammans med eleverna reflektera över vad vi gör och att vi sedan använder oss av det när vi planerar det fortsatta arbetet. Det är viktigt att förmedla till kollegorna att pedagogisk dokumentation inte ska ses som en extra arbetsuppgift som måste utföras utan att det är ett, av många sätt, att följa upp, utvärdera och förändra sitt arbetet. Att den pedagogisk dokumentationen handlar mycket om förhållningssätt mot eleverna, att deras tankar tas till vara. Det handlar om att fånga elevers intresse och spinna vidare på det. Genom dokumentationen kan man synliggöra sådant man inte annars ser i sitt arbete och på så sätt vidareutveckla sin undervisning. Men hur i all världen kokar jag ner detta till en workshop?

Tur att det är ett tag kvar till februari.

Podcast

Maries pod om pedagogisk dokumentation

Klassrumskultur

Boken Ledarskap i klassrummet av John Steinberg är en bok som alla lärare borde läsa. Det är en handbok för att få arbetsro och effektivt lärande. I ett avsnitt diskuteras klassrumskulturen . Steinberg skriver i sin bok att "En fungerande klassrumskultur (även i förskolan och fritidshemmet) präglas av artighet, koncentration på innehållet, ett positivt språkbruk och goda resultat." (s 35).

Det finns flera olika faktorer som tillsammans bidrar till ett gott arbetsklimat. Det handlar om förväntningar, rutiner,normer, konsekvenser, uppföljningar struktur och naturligtvis ledarskapet. Klassrumskulturen måste man som lärare arbeta med. Ett sätt att göra detta är att skriva ner detaljer om sitt eget klassrum. Mitt tillägg till Steinbergs idéer är att man gör detta tillsammans med eleverna och sedan använder den som pedagogisk dokumentation för att få alla delaktiga i att skapa en bra klassrumskultur.

Feltänk-Nytänk

Efter viss eftertanke inser jag att min tanke göra ett radioprogram om arbetslagets utvecklings som en pedagogisk dokumentation inte fungerar. Detta dels för att det känns för experimentellt och dels för att det känns krystat att knyta litteraturen till den uppgiften.  Jag har i stället bytt inriktning och ägnar mig åt en årskurs åttas tankar om sex- och samlevnads undervisningen. Då kan jag använda mig av litteratur på ett sätt som gör att böckerna tillför något i programmet.

Pedagogisk dokumentation i arbetslaget

I kursen jag går ingår det att göra en podcast som innehåller pedagogisk dokumentation man gjort med barn/pedagoger i vårt arbete. Jag funderar på om jag kan göra en pedagogisk dokumentation om hur vårt arbetslag arbetar. Eftersom jag är arbetsledare tycker jag att det är extra intressant. På skolan jag arbetar har vi haft en föreläsare som pratat med oss i arbetslaget och vi har haft diskussioner om , och med vad, hur vi ska arbeta. Jag tänker mig att jag intervjuar mina kollegor och sen använder underlaget för att utveckla arbetslaget. Undrar om det blir bra? Tror att jag ska testa. Jag har inte tänk att/om pedagogisk dokumentation kan användas för att förändra vuxnas arbetsprocesser. Kanske är jag helt fel ute men jag tror jag ger det ett försök.

Specialpedagogik

Idag frågade vår specialpedagog på Kvarnbyskolan mig Hur ser du på främjande respektive förebyggande insatser för att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet i lärande och gemenskap?

 När jag svarade på den frågan insåg jag att mycket av hur jag tänker runt delaktighet och gemenskap kan länkas till pedagogisk dokumentation. Att ta vara på elevernas tankar är ju, i allra högsta grad, att öka deras delaktighet. Jag märket också att mina tankar om att skapa delaktighet hade väldigt mycket med utvärdering av undervisningen att göra. Låter man elever utvärdera och tar till vara på deras tankar får man dem att bli involverade och de känner sig delaktiga. Låter man eleverna göra utvärderingar utan att förändra något i sin undervisning eller på annat sätt ta till vara på resultatet så får man i stället motsatt effekt, elever som inte känner att deras åsikt har något värde.